I detta arbete vill vi undersöka om det finns någon kvalitetsskillnad mellan ett kommunalt fritidshem och ett enskilt. Syftet med denna studie är att beskriva och tolka eventuella skillnader och likheter mellan ett kommunalt och ett enskilt fritidshem. Studiens problemprecisering är: Hur ser kvalitetsskillnaden ut på verksamheten i ett enskilt fritidshem jämfört med ett kommunalt fritidshem? I vår litteraturdel har vi definierat begreppet fritidshem och beskrivit dess struktur. Vi har även tagit upp Deweys syn på skolan och barns bildning.

Skiftingehus grundskola satsar på modersmålsbaserad undervisning och elevansvar. Iraniern Ali Afrouz kom till Sverige på 60-talet och ser sig i dag som svensk. Marockanska Nejma och svenska Anne-Li träffades genom ett Kommunalt projekt och blev vänner.Välkommen till mångkulturens Eskilstuna..

I denna uppsats undersöks sambandet mellan valdeltagande och befolkningsstorlek. Datamaterialet utgörs av samtliga val till kommunfullmäktige i Sverige mellan åren 1982 och 2006. Olika politiska teorier gör gällande att ökad befolkningsmängd kan ha både positiva och negativa effekter på valdeltagandet. För att testa hur detta samband ser ut isoleras effekten av befolkningsstorlek genom ett antal kontrollvariabler. Resultatet visar på att det föreligger skillnader i valdeltagande mellan olika befolkningsmässigt stora kommuner.

När vägverket idag planerar och beräknar vägprojekt är det en kostnadsbild som utelämnas. Det är den kostnad som trafikanterna möter under den tid då själva projektet/åtgärden pågår. Denna kostnadsbild innehåller bland annat ökade miljö-, olycks-, komfort- och fordonskostnader. Utöver dessa kostnader drabbas trafikanterna och därmed samhället även av ökade tidskostnader. Syftet med denna uppsats är att diskutera nödvändigheten av innovativa anbudsförfaranden som tar hänsyn till ökade externa samhällsekonomiska kostnader i samband med vägbyggen.

Att stora projekt som t.ex. Öresundsbron, Globen eller tunneln genom Hallandsåsen har studerats i stor omfattning kan enkelt konstateras genom sökning av litteratur. Vidare förefaller stora projekt betraktas som en företeelse i dagens samhälle. Men, det verkar inte finnas några studier som strävar efter att skapa en helhetsbild i syfte att beskriva och förklara företeelsen stora projekt. Syftet med den här uppsatsen är att utveckla en teori om stora projekt.

Vi vill först och främst belysa de likheter och skillnader som föreligger hos ett kommunalt och ett privat fastighetsbolag vad gäller deras ekonomistyrning då ägarförhållanden är olika. Utifrån detta kriteriet har vi undersökt vilka krav som ställs på företagens ekonomistyrning och om det finns betydande skillnader i denna. I vår slutdiskussion har vi lyckats identifiera de parametrar som vi tycker är relevanta då vi jämför bolagen. Jämförelsens mest betydande områden handlar t.ex. ägarförhållanden, strategi, investeringar, byggnationer, fastighetsbestånd, miljö, belöningssystem samt budgetfrågor.

Tillgänglig statistik visar att IT-projekt misslyckas i större omfattning än projekt i andra branscher. Denna trend har länge existerat och man har dokumenterat misslyckanden iutvecklingsprojekt ända tillbaka till början av 90-talet. Varför fortsätter detta vara ett problem än idag, trots allt arbete som lagts ner på att utforma nya projektstyrningsmodeller,utvecklingsmetoder och certifierande utbildningar? Denna studie undersöker IT-projekt och tar fram de nyckelfaktorer som orsakar att IT-projektmisslyckas. I uppsatsen utförs en flerfallsstudie där fyra seniora IT-projektledare får dela medsig av sin erfarenhet och kompetens inom området.

Projekt är idag en populär arbetsform. Att se projekt som en avgränsad verksamhet skapar problem med att föra över kunskap och erfarenheter mellan projekt inom organisationen. Genom en projektutvärdering kan en organisation föra vidare erfarenheter mellan projekt och förbättra framtida projekt. Vi valde att göra en fallstudie i tre organisationer för att se vad projektutvärderingar ger organisationer och hur tidigare erfarenheter förs vidare. Undersökningsenheternas företrädare framhöll vikten av att lära av tidigare erfarenheter och att göra en projektutvärdering.

Problem/bakgrund: Det finns invandrare som efter flera års boende i Sverige av olika anled-ningar inte lyckats lära sig att tala och/eller skriva svenska i sådan utsträckning att det genererat till självförsörjning som följd av fast arbete eller anställning. Projektet som utvärderats har sin utgångspunkt i att försöka öka svenska språk och skrivkunskaper till dessa personer i en sådan utsträckning att det kan leda till självförsörjning och integrering i det svenska samhället. Språket ses som en av de enskilt viktigaste faktorerna för en integrering i det nya sociala landskapet. Syfte: Syftet är att genom en fallstudie (innehållande flera kompletterande metoder) utvärdera ett Kommunalt projekt som är under utveckling. Fallstudien omfattas av en målutvärdering och en processutvärdering; målutvärderingen problematiserar kring projektets långsiktiga målsättningar som består av integrering och stärkt självkänsla.

Jag blev introducerad till Moviums projekt om miljöaspekter på kyrkogårdar och läste i samband med detta en rapport av Harivandi (2000) om möjligheten att använda spillvatten som bevattningsvatten. Jag såg möjligheten att kunna sammanföra flera av mina personliga intressen: miljö, kultur och vattenförvaltning. Ett av de viktigaste grönområdena är begravningsplatser eftersom de har en etablerad plats i stadsplaneringen. Frågan som ska behandlas i denna rapport är: Kan dag- och dränvatten från begravningsplatser användas till bevattning av begravningsplatser i stället för att använda sig av kommunalt vatten? Att använda kommunalt dricksvatten till bevattning av begravningsplatser är att utnyttja en resurs som vi i Sverige är bortskämda med. Detta missbruk försvinner om dagvatten och dränvatten från begravningsplatser kan användas till bevattning.

Genom att arbeta med informationsdesign har jag i detta arbete tagit fram ett förslag på en mobilapp tänkt att användas till projektet Spaden i Eskilstuna. Spaden är ett Kommunalt projekt där invånare har möjlighet att påverka småskaliga byggprojekt runtom i Eskilstuna kommun. Målet med min gestaltning är att lägga fram ett förslag på ett lättanvänt, intuitivt verktyg som medborgare kan använda sig av för att lämna synpunkter till kommunen. Den mobila plattformen i mitt förslag erbjuder en ökad insyn i Spaden-projekt i den bemärkelse att invånare kan lämna synpunkter ?ute i fält?, på den plats byggprojektet planeras.Jag har i huvudsak använt mig av textdesign för att ge exempel på hur information kan presenteras och utformas i appen.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod.

Syftet med denna uppsats är att undersöka hur två företag inom energibranschen arbetar och kommunicerar Corporate Social Responsibility (CSR) internt. Vi har i vår studie undersökt, genom dels intervjuer och dels annat material, hur två kommunalt ägda energiföretag arbetar med CSR, samt undersökt varför de arbetar som de gör. Vidare undersöks hur dessa företag kommunicerar CSR inom företaget och om det finns några skillnader och likheter i sättet att arbeta med CSR-frågor.Tidigare forskning indikerar att arbetet med CSR ser likartat ut för företag inom samma bransch. Vårt resultat pekar dock på att så inte alltid är fallet. Anledningarna till att det kan se olika ut är flera.

Problem: Ekonomer i IT-projekt är ett väldigt outforskat område. Frågan är om ekonomens kompetens utnyttjas och dras nytta av i projekten. Vi vill se vad ekonomen kan ha för roll i IT-projekt och om de kan tillföra något för att förbättra projekten. Syfte: Syftet med uppsatsen är att föreslå roller och arbetsuppgifter som kan passa en ekonom i IT-projekt. Metod: För att kunna nå vårt syfte har vi använt oss av kvalitativ metod. Undersökningen har genomförts genom semistrukturerade intervjuer med en professor i programvaruteknik, företag och PT-studenter som arbetat med ekonomstudenter i IT-projekt under studietiden.

Syftet med studien var att undersöka verksamma sjuksköterskors erfarenheter av vård i livets slutskede i kommunalt särskilt boende. I föreliggande studie har en kvalitativ design med deskriptiv fenomenologisk ansats använts. Deltagare i studien var fyra strategiskt utvalda sjuksköterskor verksamma inom äldrevård vid särskilda boenden i ett litet samhälle i Sverige. Intervjun koncentrerade på händelseförlopp och struktur i det valda ämnet. Frågorna koncentrerades kring sjuksköterskans roll, patientens autonomi, symtomlindring, närståendes roll samt reflektioner kring förbättringsarbete.